En vecka senare...

Haha är tricket att skriva så lite som möjligt för att locka till sig lite läsare?? Har inte skrivit på snart en vecka... opsi... men läsarna har ökat! Så välkommen till min blogg här ska ni få er en liten uppdatering på livet!
 
I fredags var det världens regnväder vilket jag HATADE eftersom 1 -  det hade ju varit sommarvärme under vecka och 2 - jag skulle köra till Washington DC för att träffa JOSSO!! Så klockan blev 1 och jag tog min ryggsäck, lite snacks och satte mig i bilen för att åka 4,5h ensam i ett helt främmande land till världens bästa Josso. Körningen ner till Washington DC gick hur bra som helst, kom fram till ett strålande solsken med gassande värme (jag hade på mig alldeles för varma kläder, det kändes som om man var på en helt annan planet!) Jag träffade Jossos värdfamilj och hennes kompisar. Men herre vad kul, underbart och skönt att få träffa Josso. Vi hade inte setts sen i Juni (!) förstår ni hur långt det är?! Så på fredagskvällen åt vi mat, pratade och träffade lite utav hennes andra kompisar :) Vi somnade runt 1 för att sedan gå upp vid 7... Vi skulle nämligen möta Jossos kompisar inne i DC för att se Cherry Blossom Parade, vilket var klart den bästa paraden som varit! Jag hann även se Vita huset och lite andra turistattraktioner. Solen stekte på som bara den så vi alla var brända mer eller mindre! Vi var 8 svenska tjejer (Jag, Josso, Clara, Emelie, Daniella, Carro, Caroline, Carolina) och de var jättetrevliga, vi åkte vidare till Gerogetown för jättegod middag och sedan bio då vi såg "The Call". SÅ JÄKLA LÄSKIG FILM!! Hade typ panik! Men den var även jättebra! På söndagen vaknade vi vid 9 av att Jossos värdbarn och kompisar står och glor på oss då vi sover! De ville se på TV i rummet vi var i, men snacka om surprise då vi vaknar upp och ser tre 10 åriga tjejer bara stå och titta på en.... Aja, vi behövde vakna för att fixa frukost, vi gräddade svenska pannkakor och de var gudomliga! Vid 11 blev det besök av en ny Au Pair från Sverige (Martin) som vars värdförälder är kompis med Jossos värdföräldrar, han hade bara varit i USA en vecka! Så vilken färsking, vi åkte till ett litet vattenfall innan det var dags för mig att ta mitt pick och pack och åka tillbaka till kära Rumson. Det var lite jobbigt att åka, resan hem och speciellt under kvällen så saknade jag hem ganska rejält! Det kändes ett tag att jag var hemma då jag var med Josso! Vi pratade svenska, vi känner varandra sen innan så vi vet hur vi är och vad vi tycker... Men att träffa henne var välbehövt! Det är så skönt att ha en kompis som går igenom samma sak som en själv, det är så svårt att förklara allt som man känner och att inte ha någon som dömer en. För att vara Au Pair är så jäkla svårt ibland!!!
 
Aja, sammanfattning på min resa var oförglömlig! Att bila genom 5 stater för att träffa en utav mina finaste vänner känns så overkligt! Men jag är så glad att jag gjorde det och längtar ihjäl mig till jag ser henne (och er andra också såklart) igen! Man vet verkligen hur mycket ni betyder när man är på andra sidan jorden! Puss <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback